Tänkte jag skulle presentera mig.

Mitt namn är Marie. Är mamma till tre underbara mirakel i livet.

Idag är dom vuxna. Lever sina liv fullt ut.

Charlotte föddes en varm junidag 1987

Andreas en varm majdag 1989

Emmy en varm augustidag 1993

Att bli mamma är det största som hänt mig.

Känna deras liv i min kropp, sparkarna som höll mig vaken om nätterna.

Alla känslor som levde sitt liv innan det var dags att bli MAMMA.

-Skulle jag klara det? Hur är man en bra mamma? Vad gör jag om dom blir sjuka?

Så många frågor.

Med facit i handen löste sig alla frågor utav sig själv.

Är som att vi kvinnor är skapta för att klara av alla problem. Att vi vet svaren.

Ganska magiskt när man tänker efter.

Dagen ni föddes, första gången jag hörde era skrik.

När jag fick er på magen, första ögonkontakten.

Den kärlek jag kände var så starkt och enorm.

Skyddet jag kände. Ingen ska någonsin skada er, ingen ska svika er.

Kan jag stoppa en kula för er hade jag gjort det direkt.

INGEN MAMMA UTAN SINA MIRAKEL

Hur är jag då som mamma?
Jag är en bra mamma. Har gjort många misstag. Det finns INGEN perfekt mamma.

Misstagen har gjort mig till den bästa jag kan vara för mina barn.

Bandet som finns är så starkt. Aldrig någonsin skulle jag svika eller vara respektlös.

Det är samma gensvar tillbaka.

Vi är starka tillsammans.

Vad är meningen med rubriken på bloggen.

YOUR STORY.......

Det finns så många som inte kan eller våga berätta sin berättelse.

Många känner skam, rädda att förråda familjen, rädda att bli ensamma...... så mycket rädsla.

Jag vill sträcka ut en hand, visa att man inte är ensam.

Våga berätta, våga anmäla, våga lita på en annan människa igen.

Varje gång jag läser tidningen eller hör nyheter om allt levande har blivit utsatta för våld

får jag en sån obehaglig känsla.

Det som gör så ont att dessa inte var skyddade från förövarna.

Skyddet som borde finnas brister.

Vården som dom aldrig får. Hjälpen som uteblir.

Det gör så ont.

Hade jag kunnat så skulle INGEN känna sig ensamma.

Jag följde en dokumentär i Aftonbladet om barn som bevittnat mordet på deras mamma.

Att dessa kvinnor inte var skyddade från samhället. Att det brister är så förbannat fel.

Kvinnorna har sökt hjälp innan, anmält misshandel. Ändå är dom inte skyddade från deras män.

Det finns kvinnor som aldrig anmält, även dessa blir mördade.

Värsta tänkbara är att barnen har varit vittne till morden.

Dom har inte bara förlorat en förälder. Utan TVÅ

Tänk att leva ett helt liv med minnen från ett mord på sin mamma, minnen att det var sin pappa som utförde dådet. Trots att han tog ifrån dom sin mamma älskar dom sin pappa.

Barn kan inte sortera sina känslor. Allmänheten förstår inte att dom kan älska den som dräpt.

Vem ger dessa barnen trygghet?
Vem ger dom vård?

Hur skyddas dom i framtiden?

Aldrig någonsin kommer jag förstå.

Hur kan ett samhälle svika människor som behöver skydd?

-Oh, vi trodde inte att han skulle fullfölja sin hot.....vad är det för en kommentar?

Detta är så skrämmade.

YOUR STORY är så viktig.

VÅGA BERÄTTA..........

INGEN KOMMER DÖMA DIG.....

Din berättelse kan rädda liv